måndag 25 januari 2010

Nej, mamma, nej



Jag längtar tills bönan är så stor att vi kan pyssla tillsammans. Mitt första försök blev ett fiasko. På julaftonskvällen plockade jag fram gips och lera för att föreviga barnens händer i gips. Det var tänkt som en överraskning, men det var mest jag som uppskattade det hela. Bönan fick släpas till köksbordet, lillebror sov sig genom proceduren och kusinen tyckte inte alls det var skoj.
- Nej, mamma, nej, protesterade han med tårar i ögonen när min syster resolut tvingande ner hans hand för att få ett avtryck.
Inga mysiga pysselbilder alltså, men såhär gjorde vi:

Förbered med att göra play-do. Jag använde min mammas 70-talsrecept med
2 dl salt
5 dl vetemjöl
2 msk alun
5 dl kokande vatten
1,5 msk olja



Kavla ut leran i lämpliga formar. Här användes två plastlådor från en kinarestaurang och en kräftstjärtsburk. Vill man ha ett väldigt slät bakgrund till sitt avtryck gäller det att vara noga. Jag gillar lite ojämnheter, men varje spricka och streck i leran syns.



Rista in namn och datum spegelvänt om du vill ha det. En potatissticka eller tandpetare är bra verktyg. Man behöver inte rista särskilt djupt eller breda skåror för att det ska synas.


Blanda till och häll på gipset. Runt 1,5 cm blir lagom. Jag köpte ett kilo alabastergips på Panduro och det räckte precis till tre händer.



Skynda på att sticka ner tråd på baksidan innan gipset börjar torka. Passa också på att rista in datum och namn om du vill ha det på baksidan innan gipset blir för hårt.

Torka i några timmar och pilla sedan bort leran (play-do torkar inte så den kan återanvändas). Använd kniv eller sandpapper om man vill snygga till kanter eller fixa till någon detalj. Eftertorka i några dagar. Man kan lägga ett papper under så ser man när gipset slutat "släppa från sig" vatten.



Sätt upp på väggen...


...eller ge till någon släkting som behöver en pappersvikt (uppskattas nog bara av mor-och farföräldrar).

Presenttips:

Får man gips över är ett fint förpackat hand- eller fotavtrycks-kit bestående av utkavlad deg i en plastform och en lagom dos gipspulver med recept den perfekta gå-bort-presenten.

5 kommentarer:

Mia sa...

Vad fint det blev. Det måste jag prova vi har dock redan baby händer och fötter i ramar. Jag tror att det är ett trevligt pyssel som säkert kommer att uppskattas av alla tre. Kanske kan man lägga i leksaker istället.

Bobo/Rumba de kransen sa...

Tänk om de aldrig kommer att gilla att pyssla - vilken mardröm. Men då kan de alltid se tillbaka på dessa och tänka att de i alla fall var pyssliga som små. ;)

Busungen Hanna & hennes familj sa...

Jättefint!
Jo, kom på en sak du frågade om ny inbjudan till min blogg då du inte kom in där längre...fick du det eller glömde jag helt bort att skicka?? Till vilken mail ska jag i så fall skicka inbjudan?
//Jennie

Busungen Hanna & hennes familj sa...

JO! Måste ju bara berätta vad Hanna sa häromdan!
"Mamma - jag är SÅ rädd FÖR Edgars huvud!!"
"Eh, va....?"
"Ja, jag är jätteförsiktig!"
"Jaha, du menar att du är rädd OM!"
"Ja, det sa jag ju!"
Inte lätt med orden!
/Jennie

Jennie sa...

Tack för beskrivningen, det måste jag testa! :) Och lite protester får man leva med... mamma måste ju få pyssla! ;)