Något virkat, något fått

Lillebror höll på att tugga sönder det vid det här laget ganska medfarna bitskyddet så jag virkade ett nytt. Garnbitare som han är verkar han gilla det.

Virkade ihop det med orange tråd. Tänkte i ett ambitiöst ögonblick att man kan repa upp och virka om bitskyddet till en filt när det tjänat ut sitt syfte, men frågan är om det kommer hända.

Och några bilder för att inte överdosera på virkat (tur att man har genrösa och sybegåvade vänner):

Det högg till i sytarmen när Bobo gav mig den här fantastiska mätstickan (som jag gått och suktat efter hennes...) som hon lyckats charma till sig i en sybutik. Vågar inte berätta vilken för den rara damen betonade flera gånger att de egentligen inte är till salu.

Parkleksbad i en cool hippietunika signerad Skaparstigen.

Här virkar jag

Jag gillar att kika in i andras virkhörnor och hade tänkt presentera min när jag fått lite ordning. Men eftersom kaos är vår nya livsstil är det bara att gilla läget och virka på. Så voilà - här virkar jag:



Framför tv:n. I min älsklingssoffa och dyraste investering någonsin - en habitatsoffa inköpt för fem år sedan. Än så länge är den sammetsröd, men fem meter denimtyg ligger bredvid den uppbrunna symaskinen och väntar på att få skydda soffan från leverpastejiga fingrar och förkylda näsor.




Garn och pågående projekt förvaras i påsor och skolådor på soffan och i fönstret samt i bokhyllan. (Smarta förvaringslösningar efterlyses!)



Städtips: vid oväntat besök drar man ut soffan och gömmer grejerna mellan elementet och armstödet.

Lockbetet. Loppisfyndat syskrin skulle användas till garnförvaring, men...

..kapades och innehåller istället stora knappar och ofarliga sybehör.



Alfons Åberg-kvällar. Komfort är inte allt. Ibland virkar jag på puffen intill bönans säng.

Sommarkvällar. När barnen somnat tänder jag solcellslampan och virkar på balkongen. Barnens pappa tar en corona och serverar mig något blaskigt amerikanskt. Iskallt.

Pågående projekt - ett överkast till bönans säng och något muschigt.



Så har jag fått en symaskin av lillebrors gudmor. Den står i Småland och väntar på transport upp till oss. Behovet av solhatt är dock akut. Lillebror använder för tillfället sin farbrors gamla. Återbruk i all ära, men den kan verka provocerande av andra anledningar.

Den steniga vägen till lyckan

Kanske har jag jag funnit den. Iallafall blir jag väldigt glad av stenarna som pryder min balkong. Virkade i Erica Laurells organic yarn Greta. Tack bönans gudmor för idéinhämtandet och tack Småland för stenarna.

VM-virkat

Gillar verkligen min gula nätkasse, men den är lite för liten så under fotbolls-VM har jag virkat en större i ett grövre grönt garn (Sunny, virknål 4,5). Fantiserade först om att virka ett helt fotbollsmål, men får kanske nöja mig med att klä om de båda trasiga innebandymålen som står nere på vår gård.

Mor-och dottermatchning

Bönan insisterade på att jag borde ha en örn på armen. Igår fick jag höra att jag såg ut som Sarah Connor. I morse som Tabita i Mia och Clara.

England made me

Virkning går hand i hand med spännande thésorter och mörk choklad. Själv äger jag inte ens en presentabel thékopp, men däremot ett restgarnsvirkat värmeskydd till théglaset.

(Milky tea true English style - gör sig inte lika bra på bild...)

Mr Smith på oönskat besök

Min symaskin började brinna häromdagen så nu blir det virkat tills jag har turen att snubbla över en ny/gammal på någon av sommarens loppisturer. Först ut en kudde. Mönstergruppen är från Väldigt virkat, men storleken ändrad. Använde Drops Paris, inget favoritgarn - det trådar sig alldeles för mycket.



Eftersom det slabbas ganska mycket i vårt hushåll är fodralet avtagbart.

Mest irriterande med symaskinsbranden är att jag blir ännu senare med min del i bytet med Simsalabim. Hon har sagt åt mig att inte känna mig stressad, men har ändå skickat två fjäskkuvert för att lindra mitt dåliga samvete.



Först en liten fluga för bröllopstider (skickad innan branden).

Sen en nåldyna virkad i Drops Paris och fylld med ris som jag hört ska vara skonsammare mot nålarna.